Stockholm Arlanda nådde sin topp 2017 med 26,5 miljoner passagerare. Sedan dess har flygplatsen kämpat med att ta sig tillbaka till samma nivå – och lyckas ännu inte. Det visar en genomgång av passagerarstatistiken för perioden 2015 till 2025 jämfört med de nordiska grannarna i Köpenhamn och Helsingfors.
Köpenhamn har tagit täten. Kastrup satte 2025 ett nytt passagerarrekord med 32,4 miljoner resenärer – en nivå sex procent högre än det tidigare rekordet från 2019. Ingen av de andra nordiska storstadsflygplatserna är i närheten av att slå sina egna förkrigsrekord. Köpenhamns starka återhämtning förklaras delvis av landets roll som nav för långdistansflyg samt av Scandinavian Airlines omstrukturering och SAS fokus på Kastrup som primär hubb.
Helsingfors har haft det tuffast. Helsingfors-Vanda hanterade 21,8 miljoner passagerare 2019 – men stannar 2025 på uppskattningsvis 16,5 miljoner, en återhämtning på drygt 75 procent av förkrigsvolymen. Förklaringen är delvis Finlands geografiska läge: Finnair byggde sin affärsmodell på transitresor via Helsingfors till Asien, en rutt som försvårades kraftigt när ryskt luftrum stängdes för europeiska bolag efter invasionen av Ukraina 2022. Resvägen till Tokyo eller Seoul via Helsingfors förlorade sin fördel när planet tvingas flyga söderut.
Arlanda befinner sig mitt emellan. Med 24 miljoner passagerare 2025 är flygplatsen fortfarande drygt nio procent under rekordnivån från 2017. Att rekordet aldrig nåddes igen beror delvis på det svenska flygresandets komplexa historia: efter den uppmärksammade flygskamdebatt som nådde sin höjdpunkt 2018–2019 avtog inrikesflyget märkbart, och pandemin slog sedan till där förändrade resvanor aldrig ledde till att inrikesflyget lyckades återhämta sig.
Framöver pekar pilarna uppåt för Arlanda. Q1 2026 visade sju procents tillväxt, och med nya rutter på ingång är siktet inställt på att passera 25 miljoner under 2026. Det återstår dock att se hur de geopolitiska läget just nu påverkar dessa möjligheter med dyrare flygbränsle och inställda flyg.